Ett års jubileum!!!!Hurra hurra!
Idag fyller min blogg 1 år!!!!
I början skrev jag inte varje dag och det var mest på prov för att se om det var nåt som jag skulle tycka va kul och givetvis nåt som andra skulle tycka va kul.
För det är ju så att det ju ínte hade varit kul om ingen hade läst det som jag skriver.
Jag har ju inga mängder av läsare, men iallafall ett inte allt för blygsamt antal som jag vet går in och läser varje dag.
Det måste ju betyda att även om jag inte som de flesta andra bloggare skriver om mode och kändisvärlden i storstäderna så finns det tydligen några som tycker att det är åtminstone lite intressant att läsa om vad jag som alldeles vanlig människa sysslar med:)
Tro nu inte att jag är totalt ointresserad av mode och kläder, för det är jag inte, tvärt om, jag har bara inte behov att att skriva om det här.
Dessutom finns det andra som gör det bättre än jag....
För att fira bloggens ettårsjubileum lägger jag in några favoriter i repris:)
Det här skrev jag 20 december 2007
När jag gick i skolan och det var dags för lucia tåg och där med val av lucia, visste man med en gång att det redan var självklart att Marie i A klassen eller Lena i C klassen skulle bli valda.
Alla visste ju att en "riktig" lucia var lång och smal och hade långt blont hår (gärna vågigt)
Jag och mina medsystrar som inte mätte speciellt långt över havsytan och vars hårsvall inte tillhörde den blonda färgsskalan fick vackert foga oss till att vara tärnor...
Hm , ja det gick ju bra det med man slapp ju ha allas blickar riktade emot sig , så om det mot all förmodan skulle råka klia på näsan eller någon annan mer opassande plats under särken så kunde man ju vara ganska säker på att ingen skulle se det.
Jag blev nu mäkta förvånad när min äldsta dotter kom hem och talade om att hon blivit vald till lucia.
Efter som hon är sin mors avbild så tillhör även hon de som inte är så långa och inte har långt blont hårsvall utan av det mer kortare och mörkare slaget.
det verkar uppenbarligen som om idealen i samhället ( åtminstone när det gäller lucia) har ändrats en del på 25 år i allafall på källeskolan...
Detta är från 6 januari 2008
Rädsla innebär ett psykologiskt obehag, precis som smärta innebär ett fysiskt obehag. Men rädslan behöver inte alltid vara så stor att den ger dramatiska reaktioner. Den kan vara liten och uttrycka sig som oro eller olustkänslor.
En metod att hantera sina rädslor är att visualisera fram situationen som man är rädd för, och medvetet styra den till en positiv utgång.
Genom att forma mentala bilder av situationen, kan man flytta fokus från det man är rädd för ska hända till det positiva händelseförloppet i tanken.
Genom att öva sig på att tänka så tar man kontroll över läget, och det stärker självförtroendet inför den verkliga situationen.
Jaaaa! det var nog så jag gjorde i mitt undermedvetna i går kväll när jag hade lovar Åsa att i allafall "försöka" ta in hingstarna i ladan.
Jag hade smått panik ett tag och tänkte att det här klarar jag aldrig, men efter lite peptalk från Åsa i telefonen, bestämde jag mig för att NU GÖR JAG DET.
Jag kan flyga jag är inte rädd!!! Jag kan ta in hingsten jag är inte rädd!!!
Nåja det är ju den Svarta hingsten som jag är mest rädd för och honom släppte jag bara lös (Åsa sa att jag fick det)
Jag var i allafall mäkta stolt i rösten när jag efter en stund ringde upp och sa att de minsann var inhängade allihop.
Om det nu berodde på visualisering eller ej det vet jag inte, men faktum är att jag var inte lika rädd idag.
Det här är från 1januari 2008
När jag gick i femman fick vi i uppgdrag av fröken att skriva en uppsats om framtiden och år 2000 och vad vi trodde att vi skulle göra då.
År 2000 det lät ju som evigheter framåt i tiden och fantasin skenade iväg.
Jag minns att jag trodde att alla skulle ha ett privat mini flygplan i stället för bilar och att man skulle kunna se den man pratade med i telefonen som i en liten tv liksom.
Jag drömde om att man skulle kunna se på bio hemma och att det skulle finnas en tv i varje rum.
Nu är det 2008 och om inte i "varje" rum så finns det åtminstone fyra tvapparater i vårt hem, Jag kan inom någon timma faktiskt ladda ner en biofilm på datorn (inte helt lagligt, men det går ju)
Visserligen har jag inget privat flygplan än men en sån där telefon som man kan se den man pratar med finns ju faktist och jag inser att jag lever i framtiden I FRAMTIDEN!!!!
Min erfarenhet av framtiden hittills är övervägande positiv, mina barn, mitt jobb, datorn (vad gjorde jag utan den?)
Det negativa är att klockorna i framtiden verkar gå ungefär dubbelt så fort, det är också numera bara två veckodagar måndag och fredag de andra dagarna verkar ha försvunnit helt.
Mitt nyårslöfte blir därför att försöka sakta ned tiden en smula och försöka ta tillbaka de övriga veckodagarna igen.
Kort sagt Leva i nuet och njuta av varje dag lite mer......
GOTT NYTT ÅR ALLA!!!
Från 16 mars 2008
Nu är det bara två veckor kvar till gota cuppen börjar......
I början skrev jag inte varje dag och det var mest på prov för att se om det var nåt som jag skulle tycka va kul och givetvis nåt som andra skulle tycka va kul.
För det är ju så att det ju ínte hade varit kul om ingen hade läst det som jag skriver.
Jag har ju inga mängder av läsare, men iallafall ett inte allt för blygsamt antal som jag vet går in och läser varje dag.
Det måste ju betyda att även om jag inte som de flesta andra bloggare skriver om mode och kändisvärlden i storstäderna så finns det tydligen några som tycker att det är åtminstone lite intressant att läsa om vad jag som alldeles vanlig människa sysslar med:)
Tro nu inte att jag är totalt ointresserad av mode och kläder, för det är jag inte, tvärt om, jag har bara inte behov att att skriva om det här.
Dessutom finns det andra som gör det bättre än jag....
För att fira bloggens ettårsjubileum lägger jag in några favoriter i repris:)
Det här skrev jag 20 december 2007
När jag gick i skolan och det var dags för lucia tåg och där med val av lucia, visste man med en gång att det redan var självklart att Marie i A klassen eller Lena i C klassen skulle bli valda.
Alla visste ju att en "riktig" lucia var lång och smal och hade långt blont hår (gärna vågigt)
Jag och mina medsystrar som inte mätte speciellt långt över havsytan och vars hårsvall inte tillhörde den blonda färgsskalan fick vackert foga oss till att vara tärnor...
Hm , ja det gick ju bra det med man slapp ju ha allas blickar riktade emot sig , så om det mot all förmodan skulle råka klia på näsan eller någon annan mer opassande plats under särken så kunde man ju vara ganska säker på att ingen skulle se det.
Jag blev nu mäkta förvånad när min äldsta dotter kom hem och talade om att hon blivit vald till lucia.
Efter som hon är sin mors avbild så tillhör även hon de som inte är så långa och inte har långt blont hårsvall utan av det mer kortare och mörkare slaget.
det verkar uppenbarligen som om idealen i samhället ( åtminstone när det gäller lucia) har ändrats en del på 25 år i allafall på källeskolan...
Detta är från 6 januari 2008
Rädsla innebär ett psykologiskt obehag, precis som smärta innebär ett fysiskt obehag. Men rädslan behöver inte alltid vara så stor att den ger dramatiska reaktioner. Den kan vara liten och uttrycka sig som oro eller olustkänslor.
En metod att hantera sina rädslor är att visualisera fram situationen som man är rädd för, och medvetet styra den till en positiv utgång.
Genom att forma mentala bilder av situationen, kan man flytta fokus från det man är rädd för ska hända till det positiva händelseförloppet i tanken.
Genom att öva sig på att tänka så tar man kontroll över läget, och det stärker självförtroendet inför den verkliga situationen.
Jaaaa! det var nog så jag gjorde i mitt undermedvetna i går kväll när jag hade lovar Åsa att i allafall "försöka" ta in hingstarna i ladan.
Jag hade smått panik ett tag och tänkte att det här klarar jag aldrig, men efter lite peptalk från Åsa i telefonen, bestämde jag mig för att NU GÖR JAG DET.
Jag kan flyga jag är inte rädd!!! Jag kan ta in hingsten jag är inte rädd!!!
Nåja det är ju den Svarta hingsten som jag är mest rädd för och honom släppte jag bara lös (Åsa sa att jag fick det)
Jag var i allafall mäkta stolt i rösten när jag efter en stund ringde upp och sa att de minsann var inhängade allihop.
Om det nu berodde på visualisering eller ej det vet jag inte, men faktum är att jag var inte lika rädd idag.
Det här är från 1januari 2008
När jag gick i femman fick vi i uppgdrag av fröken att skriva en uppsats om framtiden och år 2000 och vad vi trodde att vi skulle göra då.
År 2000 det lät ju som evigheter framåt i tiden och fantasin skenade iväg.
Jag minns att jag trodde att alla skulle ha ett privat mini flygplan i stället för bilar och att man skulle kunna se den man pratade med i telefonen som i en liten tv liksom.
Jag drömde om att man skulle kunna se på bio hemma och att det skulle finnas en tv i varje rum.
Nu är det 2008 och om inte i "varje" rum så finns det åtminstone fyra tvapparater i vårt hem, Jag kan inom någon timma faktiskt ladda ner en biofilm på datorn (inte helt lagligt, men det går ju)
Visserligen har jag inget privat flygplan än men en sån där telefon som man kan se den man pratar med finns ju faktist och jag inser att jag lever i framtiden I FRAMTIDEN!!!!
Min erfarenhet av framtiden hittills är övervägande positiv, mina barn, mitt jobb, datorn (vad gjorde jag utan den?)
Det negativa är att klockorna i framtiden verkar gå ungefär dubbelt så fort, det är också numera bara två veckodagar måndag och fredag de andra dagarna verkar ha försvunnit helt.
Mitt nyårslöfte blir därför att försöka sakta ned tiden en smula och försöka ta tillbaka de övriga veckodagarna igen.
Kort sagt Leva i nuet och njuta av varje dag lite mer......
GOTT NYTT ÅR ALLA!!!
Från 16 mars 2008
Mysig skogsritt i soligt vårväder
Nu är det bara två veckor kvar till gota cuppen börjar......
Kommentarer
Trackback
