Mörkt och dimmigt...

Flisan red ut lilla rundan på Vilandra trots att det var så mörk och dimmigt att man nästan inte såg handen framför sig, Reflexväst på henne och benreflexer på hästen samt pannlampa var tvunget.

Jag hängde på så gott det gick på cyckeln, jag gillar inte att rida i mörkret för då har man inte en chans att se potentiell fara före hästen och med min numera dåliga rid hållning åker man ju av vid minsta hopp.

När vi kom tillbaka fick vi kaffe och nybakt rulltårta inne hos åsa, blir ju för det mesta kvar där hela kvällarna för det är ju så mysigt att sitta där i köket och prata hästar och annat intressant;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0