SUPERKOLL

Har de senaste dagarna av någon anledning funderat på det här med självkänsla kontra självförtroende.
kan man ha ett gott självförtroende och en dålig självkänsla eller tvärtom eller hänger det alltid ihop?

Jag har bekanta som har mycket gott självförtroende utåt sett, men när det väl gäller verkar det som om de helt saknar självkänsla och de är väldigt rädda för att stöta sig med "fel" människor de vill säga (sånna i dom rätta kretsarna)


Att man i det närmaste går över lik för att inte göra fel eller säga fel saker bara för att man är rädd att inte passa in, det måste väl ändå vara brist på god självkänsla??? hur gott självfötroende man än har eller?
Att hela tiden få uppskattning för hur man ser ut men ändå aldrig känna att man duger som man är...
Att man kan gå på stan med huvudet högt och veta att andra vill vara precis så, men ändå inte kunna slappna av utav rädsla för att någon kanske inte tycker det.
Att man förnedrar sig själv för att vara andra tillags.

Jag googlade lite och fick fram följande:

"Självkänsla är egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar samt förtjänt av framgång och välmående.

En sorts självkärlek som gör att du inte "vacklar" om du får kritik.! "

Hm, alltså kan man säga att om man hela tiden vänder kappan efter vinden av rädsla för att en konflikt uppstår har man ingen bra självkänsla.
Eller att man analyserar allt som andra säger och får det till att bli negativt...hm inte är det bra självkänsla iaf.

"Självkänsla är den insikt man har om sig själv och sitt inre liv (grad av sann självbild) och hur man förhåller sig till den kunskapen (konstruktivt eller destruktivt). Självkänsla handlar om det vi är medan självförtroende handlar om prestationer och kompetenser"

Alltså har man dålig självkänsla om man hela tiden är beroende av att fråga andra om man duger....medan man kan ha gott självförtroende när det gäller saker som man känner sig säker på.

"Självförtroende är när man har mod nog att våga göra saker man vill, och känner sig trygg i sig själv.
Personer med bra självförtroende uppfattas ofta som självsäkra och "coola"   medan personer med dåligt självförtroende kan uppfattas som blyga och osäkra."

Får man ofta höra att man är snygg eller bra på än det ena än det andra så utvecklar man ju ett bra självförtroende, medan självkänslan säger att man är osäker och rädd att inte duga på andra plan...

Med god självkänsla blir man alltså mer inifrånstyrd (egna behov, värderingar och övertygelser), medan självförtroende som påverkas av kritik och beröm riskerar att göra oss mer utifrånstyrda.

Jag tror inte att jag blev klokare på det här, men jag övertygade iaf mig själv att man faktiskt kan ha gott självförtroende med en dålig självkänsla...och tvärt om



Tänkte gå och lägga mig, men sängen var upptagen...här är två med gott självförtroende som inte bryr sig ett skit i vad jag tycker :)

När jag var liten var jag nog ganska bortskämd, det är jag nog fortfarande, men jag var inte bortskämd på det viset att jag alltid fick allt jag pekade på eller att jag alltid fick dom dyraste kläderna, nä jag var nog bortsämd på det viset att fick lära mig att man inte bara kan få allt man vill ha utan motivation och det lärde mig att verkligen uppskatta och känna glädje när man fick nånting man önskat sig.
Jag menar tänk när man var liten och skulle somna dagen innan julafton eller födelsedagen, det pirret i magen man hade.......undrar om jag får det där jag önskade mig, det pirret skulle jag inte vilja vara utan.
Jag hade en kompis som var ensam barn och som i stort sett alltid fick det hon ville ha, jag var grymt avis men hon behövde ju aldrig önska sig saker utan fick dem ändå.

Jag kommer ihåg ett tillfälle när jag som liten inte fick vara med de stora barnen utan hamnade utanför, det var en sommarkväll vill jag minnas och jag försökte förbrilt muta mig till deras vänskap med varenda puttekula jag ägde, min mamma stod väl förmodligen i trädgården och såg alltihop och tyckte väl så synd om mig att hon ropade in mig.
Väl inne i hallen sa hon...-strunta i dom där och följ med till kiosken och välj precis vad du vill ha...
Lyckan var fullkomlig, jag fick välja och vraka precis vad jag ville...

Det var ju ingen stor grej egentligen , men ett minne som sitter kvar av nån anledning.

Mina egna barn är nog också ganska bortskämda, men jag hoppas att dom också ska lära sig att känna glädje över saker som får för det blir ju så mycket roligare då.
Dessutom hoppas jag att dom också ska känna det där pirret i magen....


Jag har ju som sagt letat efter kort idag.....här går jag i trean:)

Som jag gjort de senaste åren bjöd jag hem eleverna innan balen, min erfarenhet från föregående år är att dom är så trötta efter studentfirandet kvällen innan så dom inte orkar festa och även detta år blev det likadant.
Tre av mina kollgor hängde med på festen och det var nog vi som höll i gång mest...
Men men en kul kväll blev det iaf ;)

Efter att ha blivit inspirerad av massa sex and the city avsnitt dennna evigt regnande sommar, bestämde jag mig för att i stället för at raka ben och bikinilinje prova på vaxning...........
Och jag kan bara samanfatta denna upplevelse med ett ord AAAJ, f*n va ont det gjorde!!!
Jag tror nog att de gamla vanliga lady hyvlarna får hänga med i fortsättningen också.

Jag har planerat att göra en himla massa grejjer nu när jag äntligen är ledig....men plötsligt har jag ingen som helst lust att göra nånting.

Jag har liksom skutit upp en massa med tanken att när man är ledig så hinner man en massa saker som man inte gör annars, men det verkar vara tvärt om, nu hinner jag inte med mer än bara vara...


Dagarna bara går och går och på kvällen inser jag att det gått ytterligare ett dygn utan att jag har uträtta ett dyft mer än nödvändigt.

Man skulle kunna tro att jag bara går omkring här och njuter av min lediga tid, men tvärtom går jag omkring här och har ständigt dåligt samvete över att jag inte kan ta mig för att göra allt det där som jag planerat.

Herregud kvinna!!! ryck upp dig nu....... Orkar inte, vill bara gå omkring och vara här, ta semester från livet och stänga in mig och sluta tänka, lyssna, se.....kanske är det så att jag behöver det.

Förlåt alla som jag lovat att höra av mig till, jag lovar att göra det.....snart......måste bara vila lite först:)




"Varför göra det idag som man kan göra i morgon"

Min lilla 7 åring är på mer än ett sätt lik Lotta på bråkmakargatan..
Förutom att hon ser ut som Lotta så har hon  en förmåga att bete sig exakt likadant (Astrid Lindgren visste nog hur små flickor i allmänhet beter sig när hon skrev den boken)

Hon är inne i en sån där otroligt jobbig period när allt som händer är en konspiration mot henne (tycker hon själv alltså)
Allt som vi tar oss för är fel, om jag tar fram en rod tröjja ska hon ha en blå ,om jag tar fram en blå ska hon ha en röd.
Ska vi iväg någonstans vet man att det tar en mindre evighet innan lilla fröken är nöjd.
Att kamma lilla fröken är näst intill en omöjlighet utan att ställa till ett världs krig.
-ni bryr er inte om mig längre, (när man inte orkar lyssna den 87e gången hon berättar samma sak)
-jag ska ringa till polisen för ni ger inte mig nån mat(när man frågat henne typ 30 gånger om hon är hungrig, tagit bort kvällsmaten och det är dags att lägga sig DÅ ska hon äta.

Nu i kväll packade hon sin lilla väska och flyttade ut på gården....(anledningen var att hon inte fick fortsätta att rita trotts att klockan redan var en bra bit över 22 och resten av familjen ville sova)
-jag tänker aldrig flytta hem igen för ni bryr er inte om mig...ni bryr er bara om Flisan

Nåja när hon hade bott på gården ungefär 5 minuter flyttade hon hem igen.
-men bara tills i morgon för då flyttar jag igen om jag inte får äta glass till frukost, så det så!

Ja, hon väljer verkligen att ta alla konflikter som år att ta denna lilla madam, men det är väl bara att härda ut och hoppas att man vid familje middagar i framtiden kan sitta runt bordet och skratta åt det...
Min lilla Lotta!!! vad skulle jag fylla mina dagar med om jag inte hade dig:)

Första dan på drygt 7 veckors ledighet, firade jag med en välbehövlig liten present till mig själv.....
LG KF 310 heter den och är väldigt fin och nu proppad med massa bra musik...

Äntligen fick Vilandra sin efterlängtade lilla fölis, en liten hingst som heter Asslas Villgott

Så underbart söt att man blir aldeles tårögd av att se på honom...

Jaha så hade man semester då...... man skulle kunna tro att ja nu passar på att ligga och slöa framför tvn och slappar på altanen, men ack så fel.
Visst skulle jag gärna göra det, men jag känner mig så fruktansvärt rastlös, kan liksom inte slappna av.

I går var min första lediga dag och i stället för att ta det lugnt gick jag upp vid 7 och började tvätta, gick en promenad, körde Jim till jobbet, åkte till jobbet en sväng (kunde inte låta bli) åkte hem och tvättade färdigt alla soff överdrag, åkte ut till Åsa och hämtade Brians utrustning, storhandlade på ica, hängde efter på cyckeln medan Felicia och Johanna red (två timmar) åkte hem och bakade bröd, kollade på Arn filmen och slutligen hämtade jag Jim på jobbet.

Ja det var dag 1 på min semester det, dag 2 (idag ) började jag med att gå upp kl 6.30 och åka till Falköping för att dra ut en tand, inte så kul, men det gick bra. Vad jag ska fylla resten av dagen med vet jag inte ännu, men nåt blir det väl antar jag.

Phu!! vad jobbigt det är att hitta på saker att göra när man är ledig.....


slöa tider...

...tävlingsryttarinnor i familjen.
Lilla Emilia har varit med i sin första CR och det blev två felfria rundor på 50cm visserligen med lite stöd av mamma på banan, men man kan ju inte begära för mycket när man bara är 7 år...

Emilia och Liza